Föreningsstämma

Föreningstämman är föreningens högsta organ. En av stämmans viktigaste uppgift är att välja styrelse för föreningen. Senast 14 dagar innan stämman skall hållas, ska medlemmarna ha fått en kallelse. Styrelsen ansvarar för att information ges. Kallelsen sätts upp som anslag i trapporna. Bostadsrättsföreningens räkenskapsår omfattar tiden 1/7-30/6. Ordinarie föreningsstämma ska hållas inom sex månader efter utgången av varje räkenskapsår. 


Före stämman får alla medlemmar en kallelse till stämman. Det finns också en dagordning för stämman samt redovisning av föregående års ekonomi. Om man har ett förslag till stämman, t ex ombyggnad eller annan viktig fråga, ska man lämna in en motion till styrelsen. Motionen ska vara inlämnad till styrelsen senast september. Styrelsen kommer sedan att diskutera motionen och lämna förslag till beslut. Både motionen och styrelsens förslag till beslut finns med i materialet som skickas ut före stämman.

Vid ordinarie föreningsstämma ska förekomma: 

  1. föreningsstämmans öppnande 
  2. val av stämmoordförande 
  3. anmälan av stämmoordförandens val av protokollförare 
  4. godkännande av röstlängd 
  5. godkännande av dagordning 
  6. val av två personer att jämte stämmoordföranden justera protokollet 
  7. val av minst två rösträknare 
  8. fråga om kallelse skett i behörig ordning 
  9. genomgång av styrelsens årsredovisning 
  10. genomgång av revisorernas berättelse 
  11. beslut om fastställande av resultaträkning och balansräkning 
  12. beslut i anledning av bostadsrättsföreningens vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen 
  13. beslut om ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter 
  14. beslut om arvoden och principer för andra ekonomiska ersättningar för styrelsens ledamöter, revisorer, valberedning och de andra förtroendevalda som valts av föreningsstämman 
  15. beslut om antal styrelseledamöter och suppleanter 
  16. val av styrelseledamöter och suppleanter 
  17. presentation av HSB-ledamot 
  18. beslut om antal revisorer och suppleant 
  19. val av revisor/er och suppleant 
  20. beslut om antal ledamöter i valberedningen 
  21. val av valberedning, en ledamot utses till valberedningens ordförande 
  22. val av fullmäktige och ersättare samt övriga representanter i HSB 
  23. av styrelsen till föreningsstämman hänskjutna frågor och av medlemmar anmälda ärenden som angivits i kallelsen 
  24. föreningsstämmans avslutande 


Vår styrelse har i dagsläget tio ledamot (varav 1 HSB-representant) och fyra suppleanter. Styrelsemedlemmarna väljs för en tid av ett år. Valberedningens ordförande redovisar vilka som är avgående och föreslår antingen omval eller lämnar förslag på nytt / nya namn. Under denna punkt finns det även möjlighet för den enskilde medlemmen att lämna förslag på namn. Revisorernas uppgift är utöver att granska ekonomin, gå igenom styrelseprotokoll och kontrollera att besluten är tagna på rätt sätt.

Extra föreningsstämma
En extra föreningsstämma påkallas av följande skäl: 

  • Styrelsen kallar till extra stämma 
  • Revisorerna kallar till extra stämma 
  • Om 10 % av föreningens medlemmar skriftligt begär 
    det hos styrelsen.

Paragrafer i stadgarna rörande stämman

I stadgarna finns i följande paragrafer som berör stämma och extra stämma: 

§ 13 Räkenskapsår och årsredovisning 
§ 14 Föreningsstämma 
§ 15 Motioner
§ 16 Kallelse till föreningsstämma 
§ 17 Dagordning
§ 18 Rösträtt, ombud och biträde
§ 19 Röstning 
§ 20 Protokoll vid föreningsstämma

Läs stadgar

 

Några föreningstekniska termer

Ansvarsfrihet
Stämman godkänner det arbete som styrelsen utfört under det gångna räkenskapsåret.

Justeringsman
Den eller de personer som ska justera protokollet. De ska följa sammanträdet så noga, att de kan påpeka eventuella felaktigheter i det skrivna protokollet. Det kan gälla röstsiffror eller fattade beslut. Ett justerat protokoll kan inte ändras i efterhand.

Ordningsfråga
Här går man in och bryter talarlistan. Orsak kan vara att man vill ha rast eller att det ska sättas streck i debatten.

Omröstning (votering)
Omröstning kan ske på flera olika sätt. 

Det enklaste sker med att de röstberättigade svarar med ja- eller nejrop då ordförande talar om vad röstningen gäller. Ordföranden talar sedan om hur han / hon har uppfattat svaren. 

Ett exempel: Ordföranden föreslår stämman omval av NN som styrelseledamot. Vid detta tillfälle svarar några ja och några nej. Uppfattar ordföranden att flest svarat ja förklarar han att NN omvalts som styrelseledamot. 

Skulle man inte vara överens med ordföranden, utan tycker att det var fler som ropade nej, ska man begära votering. Votering innebär rösträkning och måste begäras innan ordföranden slår klubban i bordet. Man brukar även precisera om det skall vara sluten votering eller om handuppräckning gäller. Vid personval är det brukligt med sluten votering. 

Sluten votering går till på följande sätt: 

Man skriver sitt val på ett röstkort. Gäller det personval, kan valet stå mellan t ex fyra personer, som ska väljas till två platser i styrelsen. Då får röstsedeln innehålla högst två namn, dvs ett eller två. Skriver man tre eller flera namn är röstsedeln ogiltig. Samma gäller om man skriver dit ett namn som inte tidigare föreslagits. 

Stämmodeltagarna får därefter lämna sina röstsedlar och prickas då av på deltagarför- 
teckningen. Rösträknarna drar sig sedan tillbaka och räknar rösterna. De upprättar ett protokoll över hur omröstningen har utfallit. Detta protokoll bifogas sedan stämmo- 
protokollet. 

Omröstning med handuppräckning brukar vara tillräckligt i andra frågor än i personval. Rösträknarna räknar då hur många röster de olika förslagen har fått. Resultatet antecknas och skrivs in i protokollet.

Protokoll
Vid stämma skrivs endast beslutsprotokoll, dvs vilken fråga det gäller och vad beslutet blev.

Replik
Ordföranden beviljar någon att svara kort på ett tidigare inlägg. Detta bryter talarlistan och kan tillåtas även efter att streck i debatten är begärd. 

Reservation
Då styrelsen fattat ett beslut som man inte tycker är bra. Antingen kan man bara säga, att man reserverar sig mot beslutet och begära att det skrivs in i protokollet, eller be att senare få återkomma med en skriftlig reservation. Där tar man då upp orsakerna till att man reserverat sig. Skriftlig reservation är viktig i de fall protokollen skickas ut till medlemmar, exempelvis för politiska partier eller fackföreningar. 

Revisorer
Det skall finnas två ordinarie och minst en suppleant. Revisorerna går igenom föreningens räkenskaper. En annan lika viktig uppgift är att granska protokollen och se till att besluten fattas på rätt sätt. Om allt är som det ska, föreslår revisorerna på årsstämman att styrelsen beviljas ansvarsfrihet. 

Streck i debatten
När någon anser att frågan är färdigbehandlad, begär man streck i debatten. Ordföranden frågar då de övriga medlemmarna, om man anser att det ska sättas streck i debatten. Blir svaret ja, ska han / hon redogöra för vilka som står på talarlistan. De som vill yttra sig, måste anmäla sig nu. När man satt streck efter sista anmälda talare, kan ingen ytterligare anmäla sig. Undantag är dock om någon begär replik. 

Stämma eller årsmöte
En förenings högsta beslutande organ. Stämman väljer styrelse och beslutar i vissa ekonomiska frågor. Här beviljas eller avslås ansvarsfrihet för styrelsen.

Talarlista
Den lista som ordföranden upprättar över dem som begär ordet.

Utslagsröst
Vid lika antal röster har ordföranden utslagsröst. 

Valberedning
Lämnar förslag på styrelsemedlemmar.

Verksamhetsberättelse
Verksamhetsberättelsen upprättas inför stämman / årsmötet. Där beskrivs vad som har hänt i föreningen under det gångna året, vilka ekonomiska åtaganden man gjort samt en ekonomisk redogörelse med bokslut för verksamhetsåret. Dessutom har revisorerna skrivit en revisionsberättelse.